Dammfästet i Röhlsbäcken

Här utgår kanalen ner mot gamla sågen vid infarten till Bredareds golfbana

Det som göms i snö

Kan det vara en vara en monark som ligger i kanalen vid Röhlsbäcken?

Allemansrätten en samhällsresurs

Varje år produceras det mängder av svamp och bär i vår natur. Största delen kommer inte till nytta. Därför undrar jag hur man kan missunna en naturälskande pensionär som drygar ut sin pension med kantarellplockning. Kantareller som säljs till ett glesbygdshotell, ett hotell som då slipper köpa konserverad svamp från Finland.
Att ta vara på resurser är samhällsnytta. Allemansrätten är en väg att ta vara på resurser som annars inte kommer tas vara på.
Vår natur erbjuder ett stort antal resurser; skog,vilt och fisk, mat, historia, mineraler, upplevelser.
Som ägare av natur kan man inte ta vara på alla dessa resurser och det är inte lätt att uppfylla sitt ägaransvar.
En del tycker att en småskolfröken skall bestraffas hårdare än andra när hon cyklar utan hjälm medans andra tycker att ett rättssamhälle skall präglas av "likhet inför lagen". Det är en princip som förenklar tillvaron. Som markägare undrar jag hur man skall kunna skilja på folk.Företagare har ju inte F-skatt intatuerat i pannan. Skall det krävas att man har en armbindel om man är kommersiell?
I ett urbaniserat samhälle som Sverige är det lätt att många tappar och går miste om kunskaper och upplevelser från naturen som ger ett bättre och rikare liv. Därför är det viktigt att allemansrätten marknadsförs. Att inskränka allemansrätten är ett slag mot samhället.
En kommersiell aktör har oftast en ambition att förmedla kunskap och visa på upplevelser som fördjupar kundens syn på naturen. När det gäller naturupplevelser får man synergieffekter med hjälp av t.ex en framglidande kanot, en frustande häst, skidor som knastrar mot snön mm. För att detta skall kunna upplevas av ett större flertal krävs "kommersiella" aktörer. För att det skall vara ekonomiskt möjligt för många att komma ut med häst, kanot mm. krävs dessa aktörer. Alla kan inte äga allt och vara privat allmänhet.
Ju fler som lär sig uppskatta naturen desto bättre kommer naturen och landsbygden må.

Allemansrättskonflikter bör lösas i 3 steg; 1. Lokal dialog 2. Oberoende instans ( ombudsman på länstyrelse) 3. Rättslig instans

Ridhall

Skall börja med att tacka ALLA goda vänner för råd och arbete. Utan det hade projektet aldrig blivit genomfört, som en parentes skall det sägas att projektet har ingen slutände.
Den vanligaste frågan är ; "Varför så låg kostnad?"
Svaret kan delas upp i punktform
1. Fantastiska vänner med arbetskraft och kunskap.
2. Bygget ligger på den gamla paddocken till största delen vilket ger mindre markarbete.
3. Vi använde begagnade kraftledningsstolpar istället för stål och betongfundament.
4. "Sparade" 2 takstolar genom att utnyttja gavlarna.
5. Vindnät på sidorna innebär ventilation och att ljus kommer in. Täckta väggar innebär råkyla på vintern och bastu på sommaren. ( nackdel är ; får in lite för mycket fukt vid riktigt dåligt väder).
6. Har ingen ridsarg ( 35´). Jag förstår inte fördelarna men förstår nackdelarna.
7. Ridunderlaget är av stenmjöl som ger ett hälsosammare och fastare underlag. (kan behövas vattnas och saltas.
8. Lyckades komma över lite material gratis som portskenor och plåt.
9. Behandla virket med järnvitriol som ger en grå nyans efter solens inverkan

Frågan "varför blev det så dyrt?" Är inte så vanlig, men jag skall försöka svara.
1. Takstolar och åsar av stål. Det blir ljusare och känns tryggare när snön kommer.
2. Fibercement på taket. Fibercementen låter betydligt mindre vid kraftigt regn.
3. LED - belysning. 17 st 9W. Driftskostnaden för el blir betydligt lägre.
4. Stolparnas antal på långsidorna är dubbelt, men ger lite estetisk glädje.

Detta ovan är de stora dragen utan de små detaljerna

Ridskolepedagogisk miss

Jag blir lite upprörd när en "ridskolechef" häcklar småflickor, för att de sadlar för långt bak, för att de har för långa stigläder, för att de inte låter tårna peka uppåt. Att förlöjliga utan att förklara VARFÖR ser jag som en ridskolepedagogisk miss.
Jag skall försöka förklara;
1. Man sadlar fram sadeln för att störa bogbladen så rörelsefriheten hämmas och för att förflytta tyngdpunkten mot framdelen. Det innebär att ryttaren får anstränga sig mer för att hästen skall bära sig och vara lösgjord.
2. Korta stigläder innebär att man lär sig hantera en mer onaturlig hållning, fokuseringen på sittben är lättare att glömma och man tillfredställer de som vill se mellanrummet, sadel och överskänkel.
3. Tårna skall peka uppåt för då kan man hitta balans genom spänning, statisk spänning i vadmuskeln bränner kalorier. Det går även kombinera med ett stadigt tygeltag för att man skall känna sig säker. Hästen får dessutom ett härligt leende. Balans utan spänning i kroppen är bara svårt på häst.
Jag hoppas att ni är nöjda med mitt försök att förklara

Citat från asfaltsdjungeln

Ser hur Birger Schlaug skriver i vargfrågan; " när det gäller får och hästar finns det idag vargskyddande stängsel, men det kräver att djurägarna bryr sig om sina djur såpass att de håller stängslen under regelbunden uppsikt och ser till att elen inte försvagas genom buskage."
Då läser jag att Birger tycker att princip alla djurägare inte bryr sig om sina djur eftersom det är bara undantag av djurägarna har sk. "rovdjurstängsel". Undrar om Birger har en aning om hur mycket staket det finns? ( anläggningskostnaden / meter är 75:- för rovdjurstaket)
Enkel matematik gör vargskyddande staket till ett pseudoargument.
Är det inte bara att konstatera att en vargstam kommer skapa lidande och skada på våra tamdjur.
Blir skadorna för stora blir det en reaktion och tjuvjakten kommer öka. När vanliga "hedervärda" blir kriminella för att lag och rättsuppfattning inte går hand i hand. Då har vi ett samhällsproblem.
Vargen i Gällstad förra året blev en tyst varg.
Hästmisshandlaren i Borgstena försvann utomlands efter misshandel och mordbrand.
Det är tydligen inte samma verklighet i betonglandskapet som bland granarna.
Birger vinner inga enkla poäng hos djurägarna med att påstå att de inte bryr sig om sina djur.

Fri tillgång

Fri tillgång låter väldigt bra. Argumentet att hästarna går och äter hela dagarna på sommaren då är det givetvis självklart att hästarna skall ha samma förmån vintertid. Fri tillgång är lösenordet. Vissa individer kan klara av denna smörgåsbordsfilosofi men inte alla. Då kan budskapet likaväl vara; Vill du döda din bästa kamrat? Ge den fri tillgång!
Problemet i "hobbyhästvärlden" är inte för lite mat utan för mycket. Mat är utan tvekan orsak till övervikt och dess följd sjukdomar som t.ex. fång, ledproblem mm.
Vakna upp ! Sänd inte ut signaler som hyllar för tidig död hos våra bästa kamrater.