sydamerika inriktad provning 20141011

Man kommer inte springa benen av sig

Gott men provningen sämsta

En fransman som var mjukare än de smakrikare och tuffare sydamerikanerna

Provades i 2 olika glas med olika resultat. Provningens vinnare 99:-

En Malbec med kvalité

Någon måste göra ett tufft jobb

Pickesjön Borås

Vattentäkt för Borås Stad 1881 till 1993. Vattenverket producerade 300 000 - 500 000 kubikmeter om året.Pickesjön är en sjö i Borås kommun i Västergötland och ingår i Viskans huvudavrinningsområde. Sjön är 14,4 meter djup, har en yta på 0,292 kvadratkilometer. Drygt 3km är leden runt sjön.

Vid fd torpet Åkersvedjan 1797 - 1892

Har även kallats Besesjön

Ingen holk för Storlom

Vid Besetorpet, omnämnt redan 1574

Historiskt sett har landskapet varit mycket mer öppet.Gården Picke var bebodd till 1952

Jällby kulturstigen

Jällby är kyrkbyn i Jällby socken i Herrljunga kommun i Västergötland med cirka 50-70 invånare. Den ligger cirka fem kilometer sydväst om Herrljunga. I Jällby ligger Jällby kyrka, en träkyrka från 1100-talet. Kulturstigen är ca 3 km och utgår från hembygdsgården och går förbi en mängd fornlämningar.

Belägen i Svältorna

Hembygdsgården

En av hällkistorna. Ett av Sveriges äldsta guldfynd hittade man 1896 i en hällkista, en guldspiral med en diameter av 9 mm av en mm tjock guldtråd

Rest sten

Jällbys största gravfält

Odens flisor; Guden Oden band sin häst Sleipner i stenen, Sleipner hade 8 ben och var stark, hästen slet sig varvid stenen sprack i 3 "flisor"

Rudesjön, Bredared

 "Klass 2 klassad; mycket högt naturvärde"
" Rudesjön är en liten tjärn med skogsbevuxna stränder. Sjön ligger omgiven av höjdpartier och saknar större tillflöden. Vid oset växer ett bestånd av ag i strandlinjen. Beståndet är invuxet i vass."
Latitude: 57°49'27.84"
Longitude: 12°53'48.12"
Ingår i Göta älvs avrinningsområde. Avrinningsområdet är 50 229 kvadratkilometer
Rudesjön är en av flera källsjöar till Hjortsbergsån. 

s

Chardonnay provning 140906

Sydafrikan 166:-

Nya Zeeländare 119:-

En Chabli för enbart 129:-

En vit bourgogne för 105:-

Min favorit med mycket smak för 249:-

En bra chablis för 220:-

Provningens "vinare" blev nr 6 tätt följd av nr 1 och nr 5
Det är bara att konstatera att Chardonnay är ingen lätt druva

Ljungås

Ljungås ligger i Skogsbygden ett par mil norr om Bredared
Här finns några korta vandringsleder på ett par kilometer

I ett unikt naturreservat med kringliggande kulturmiljö ligger detta skogsbondehemman från 1800-talet som i dag lever vidare med hjälp av Ingela Sjöberg, systerbarnbarn till Oskar som brukade gården fram till 1990.
Oskar Andersson föddes 1899 och levde hela sitt liv på Ljungås. Han levde mycket enkelt, trots att skogen kunde gett honom stora inkomster. Oskar prioriterade annat än det som går att köpa för pengar. Om Oskar går att läsa i Dan Korns börcker "På Böggda", "Utdöingsbygd" och "Återbesök i böggda".
När Oskar på Ljugås gick bort blev hans systers barnbarn Ingela Sjöberg ägare till Ljungås som önskade att Oskars livsverk skulle bevaras. Efter idogt arbete av bland annat Naturskyddsförening och kommunledning kunde reservatet invigas i juni 1993.
Åkrarna på Ljungås är i stort sett oförändrade sedan slutet av 1800-talet. Skillnaden är att de har stenröjts på 1930-talet. Stentippen ligger nedanför åkern mot Störtaredsdalen.
Ägornas gräs togs tillvara av Oskar, den siste bonden, så länge som ha hade kor. Omkring 1960 började igenväxningen. Äng och hage har restaurerats och hålls öppna med slåtter och bete.
I väster mellan åker och skog, ligger ett sluttande källkärr med rik växtlighet.
Mångårdsbyggnaden, som ligger på en höjd, uppfördes kring sekelskiftet 1800. huset är en parstuga, även kallad långloftsstuga. Byggnaden är i 1,5 våning, timrad med stående lockpanel. Den har två sk bislag; farstukvistar uppburna med konsoller och två sittbärdor. Därutöver välvda tak, täckta med spån. Renoveringen har skett i amråd med länsmuséet.
Ladugården föll ihop på 1950-talet. Den har ersatts med en tidstypisk ladugård från Kärnhult, Nårunga, uppförd första gången 1871.
Lillstugan kan tidigare ha varit ett undantagshus från 1864. Här hittar du Ljungåsrummet.

Ljung

Kroksjön 202 möh

Hästkoordinator

Borås Stad har många fördelar; För att höja Borås attraktionskraft och service skulle det vara mycket positivt med en hästkoordinator. Borås skulle då bli föregångare att uppmärksamma en mycket stor grupp i vårt samhälle.

I Västsverige finns det uppskattningsvis  50 000 hästar. Det finns ingen specifik sällskapsdjursdemografisk kunskap i Borås.  I Borås finns det givetvis redan nu många enskilda, föreningar, företagare som har anknytning till våra hästar. T. ex hästsektorn omsatte 2010 48 miljarder.

Attityden till häst och hästföretagande är ett problem . Okunnigheten om hästsektorn är stor, och den upplevs generellt (och tyvärr med ett visst fog)- från både samhällets och myndigheternas sida- i mångt och mycket vara oprofessionellt. Upplevelsen förstärks ytterligare av att det bedrivs utan större affärsstyrning och kunskap om gällande lagar, regler, förordningar och föreskrifter. Dessa har i allmänhet tillkommit på senare år, är spridda många händer och finns inte samlade någonstans, vilket gör att det svårt att ha koll.

Hästsektorn behöver locka nya målgrupper, som pojkar och invandrare.

Hästturismen är tämligen outvecklad i vårt land, inte minst i Boråsregionen. Här finns en klar potential, speciellt i samarbete med andra verksamheter på landsbygden, såsom bed&breakfast, upplevelser, lokalproducerad mat mm.

Häst  spörsmålen hamnar på många bord i den kommunala verksamheten utan samlad ”expertkunskap”.

Ex. på spörsmål;

Uppfödning, veterinärvård, utbildning, avföring, gödsel, ridleder, avlivning, begravning, betäckning, föreningsfrågor, näringsliv, störande verksamhet, foder, utrustning, handikapp och rehabilitering , event (tävling och mässor), lokaler,  ridleder, turism, allemansrätt, jämlikhet, brobyggning stad och land, ledarutbildning, samhällsplanering, friskvård mm.

Förslag

Att skapa en ”hästsakkunnig”, en part att vända sig till en part att vända sig till när det gäller hästar både från kommunen, djurägare och enskilda.

Att  den ”sakkunniga” marknadsför Borås Stad som en lämplig kommun för hästar.

Att informera politiker, tjänstemän och övrigt näringsliv hur sektorn fungerar och dess stora betydelse för många av deras verksamhetsområden.

Att förenkla och samordna för ägarna och näringsidkarna av häst